Näst på tur står Lisas Café på Skånegatan i Stockholm. Jag och min kära kamrat Vega begav oss mot Lisas och jag blev glatt överasskad först. Rödrutiga-dukar, hembakat och trevlig stämning. Fantastiskt att sätta sig ner, plocka själv det en vill ha och sen betala när en är färdig.
Jag beställde en macka, kaffe och biskvi. Påtåren var gratis och allt var väldigt välsmakande. Nå, jag kände hur Lisas började närma sig en stark fyra men då hände det. Jag och Vega satt och njöt av kaffet när ägaren till caféet kom fram och frågade om vi skulle ha något mer. Jag svarade att jag satt och funderade på att ta en till kondisbit och som svar får jag; "Tjejer, nu kan vi inte sitta och fundera för nu är det kö. Ni får beställa eller betala.". Jag blev stum. Vega besöker de små pojkarnas och då kommer ägaren fram, tar våra koppar och sätter en gäst på Vegas stol. Vi hade då suttit i 40 minuter.
Lisas Café är litet, visst. Men om en handlar för 70 kronor har en tusan rätt att sitta länge. Okej om jag druckit en kopp kaffe och suttit där i fyra timmar, då skulle jag inte blivit lika förargad. Förnärmad, men ej lika förargad. Jag kommer inte besöka Lisas igen och jag skulle inte rekommendera någon att gå dit. De är ålderdiskriminerade (vi var de på pappret yngsta på caféet och jag tror inte att de hade sagt såhär till några äldre personer.) och otrevliga. Vet hut!
Betyget? De är fan inte värda något betyg.
